Filmer

Egil Aasgaard filmer, redigerar, klipper och mixer även ljudet till en helhet som blir väldigt specifik- men kan ändå tolkas på olika sätt- vilket man oftast gör när man ser rörliga bilder med dito musik.

“Loneliness”

Morgondagen gryr i sin skepnad av dimma och bleka pastellfärgade grässlätter. I vägen ligger räls och kullersten, husfasader och öppna fält. I horisonten skymtas vindsnurrornas stela dans med vinden medans himlen sakta byter om.
I detta ständigt levande pågår ständiga kamper- oftast vinns de, men kan lika gärna förloras. Dock är det ändå en seger för någon, som förstår.  

Av alla möjliga platser i Västra Götaland- så valdes just Nossebro som inspelningsplats för denne kortfilms scener. Inte ens i härliga Nosse- så var det helt folktomt på gatorna denne natt- dock kom inga urinvånare med på film, i alla fall.
Så Olov och filmkreatören hade hela sträckan för sig själva och kunde rigga utrustning utan att tänka på att någon gångtrafikant eventuellt skulle komma i vägen.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

Ships in Locks

Fartyg som stävar upp i Göta Kanal är rätt fascinerande- i synnerhet när de glider in i slussarna. Det brummar tungt i stora dieselmotorer, det manövreras med stadig hand- här har de åkt ett antal gånger och känner väl till utmaningarna. 

Det blev ett jo-jo race, kan man säga- att följa fartygen upp och ner- beräkna tid och platser för att fånga de bästa motiven. 

Med MarineTraffic fungerar det utmärkt- stenkoll på båtarna har man då.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

Some of these Trains

Den något halvslappa våfflan räddades av grädden och den vaga aningen av hjortronsmaksatt butikssylt. Timmarna innan jobbade jag med kamerautrustningen en kilometer längre upp på den ödsliga landsvägen.
Järnvägsräls, tågvagnar och ett par lok utgjorde grunden för min kortfilm. Och givetvis människorna och den trevliga miljön. Det kalla vädret däremot- det var dock inte inplanerat med tanke på den ljuva gårdagen.
Väl hemma gick jag igång direkt vid klippbordet och det blev återigen ett nattarbete, men ett roligt sådant- en sådan samling av råmaterial är såklart riktigt kul att skumma igenom innan själva arbetet påbörjas.
Och resultatet kan beskådas här- på min alldeles exceptionella webbsida.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017


Hästar och får- på Ön

Livet- och vardagarna måste väl vara härliga- åtminstone om man är häst- eller får, för den sakens skull- och samtidigt är strandsatta på en Ö med frodiga grässlätter.

I filmen ser man ju tydligt vad jag syftar på- denne morgongryning då jag gjorde Ön ett besök. Det blåste rejält- men med tjock päls och sällskap står man emot naturens krafter, sommartid, i alla fall.

Hästarna såg jag på långt håll- och innan jag hade hunnit montera kameran på stativet hade jag en flock klängandes runt mig- nyfikenheten övervann det mesta.

Häst- van som jag är- så fanns det ingen anledning att vare sig vifta bort dem eller ta benen fatt.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

På mina många resor är blicken i princip ständigt på utkik efter attraktiva motiv, morgon som kväll- natt som dag- året om. Och ser jag något- då stannar jag- eller vänder och kör en bit tillbaka. I mån av tid, förstås. Ofta rör det sig om att prioritera- just ”det” motivet dyker sannolikt aldrig upp igen- så ja.

Denne filmens scener sköt jag i gryningen, någonstans mellan landets två största städer.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

Denne kortfilm var rätt rolig och det var faktiskt riktigt kul att rigga förberedelserna- vilket jag gjorde i en fotomiljö jag tidigare har härjat med kameran. Man får akta sig var man sätter sina fötter- det finns hål och lösa golvbräder- och lågt till tak är det på sina platser.

Och ensam var jag- så det gäller att vara uppfinningsrik och lösa utmaningarna för att få det som man vill. Att den är en smula läskig- ja, det kan man väl månne tycka- men då lite humoristiskt läskig. Musiken påverkar nog kanske i den hänseenden.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

Tåg och järnväg är fascinerande att fånga med kamera. Och är det godståg- utan direktkontakt med trafikledningen- ja, så får man vänta in kommande tåg. Vilket kan ta några timmar, i alla fall när det enbart trafikerar just godståg på sträckan.

Och givetvis fick jag med regnet- vilket ju blir som en krydda i effektsyfte. En smula brus- kunde med fördel vald ett annat objektiv.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

BW

Någon enstaka fågel- kvittrar, vackert- vinden rör om- i trädkronorna- krusningarna på Tjärnet vittnar om just det, annars är här alldeles tyst.
Ensamheten med skogen- och tjärnet- den har nog inte märkts, hörts eller setts- allt har stått still- fast ändå inte.  Du är visserligen borta- sen länge- men spår finns dock kvar.

Lämnar man inte jorden- är man alltid kvar- där man är. Blommor har blommat- flera gånger om- och sen vissnat- månen har speglat sig i tjärnets hårda- men även i den sommarvarma yta- någon fisk har säkerligen också dött.
Något har man i alla fall gemensamt- i den omgivning man varit-
Jag känner- jag vill nog också stanna, just här.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

Forest

Avståndet mellan djup skog och havet är inte alltid så speciellt långt- i synnerhet inte i Bohuslän. Morgondaggen ligger tung och fuktig över mosstäckta skogbottnar- någon stubbe sticker upp, iklädd både torra pinnar och en och annan oätbar svamp.
En bit bort slår dyningarna upp på kala och mörka bergkoppar med någon sönderslagen brygga som inom kort kommer rasa ut i det kalla havet. I fonden sjunker solen ner och snart tänds ljusen längsmed vägen som änder upp ute vid någon båtbrygga.
En färja har precis lämnat denne- med kurs mot en annan brygga- ombord finns folk som är på väg hem- eller någon annan stans. Alltid är vi på väg, någonstans. Sällan är vi bara, här.
Även träskmarkerna i skogen finns med i filmsnutten- de trolske och bottenlösa sankmarkerna som ingen vågar sig ut på. Månne om de bliver snötäckta, någon gång.
Men det vet vi ju egentligen inget om.
Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright Aasgaard Film © 2016

Dimman

Dimman är grå och tung, fuktig och kall. Det vintergröna gräset slår en markant kontrast som lyser upp i omgivningarna.
En fotboll hör på något sätt inte helt hemma på en gräsplätt när december är nära sitt slut, i almanackan, vill säga. Men med vintergrönska är det kanske inte så märkligt ändå.
Den rullar- för sedan att sakta in, och stanna. Den månne kommer ligga där- alldeles still, ända till vårens solstrålar skyfflar undan dimman.
Den är trolsk- lite mystisk, men ändå helt harmlös. Vi skapar denne mystiken kring dimman- nästan på samma sätt som vi gör med mörkret. Vi kanske är lite rädda för mörkret- och även dimman, vet ej.
Julen 2016 är i sitt slutskede- snarare historia. Nyår är inom räckhåll och efter det startar vi högst upp, igen. Att tråckla sig ner igenom almanackans alla månader är för många, månne en riktig kraftansträngning.
Men det finns inga genvägar tills nästa jul…
Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright Aasgaard Film © 2016

Frostig is

Frosten har under stormdygnet byggt upp en ishinna på tjärnen. Stövlar krossar isen i ficklampans ljussken och det hela utförs i ly av den kalla decemberkvällen.
Vattnets gulliknande färg påminner om äcklig syra i det dova ljuset. På himlen skiner Venus utöver universums ändlösa rum. Det som är ovanför oss går i ett med det som är framför oss- även marken under oss.
Mörkret har inga gränser.
När isen krossas mot det kala berget stillnar alla ljud och åter finns bara tystnadens lugn. Vi lämnar tjärnets mörka bredd och beger oss till bilen, vänder den och greppar tag i torr asfalt. Bakom oss ligger iskrosset kvar- i mörkrets tomhet. Kvar i ishinnan finns hålet och vattenytan är fri. En stund- innan frosten återigen fester sitt kalla grepp om det stilla vattnet och sluter det hela.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright Aasgaard Film © 2016

 

Stairs

Hufvudstadens mörka och regntunga dunkel framhävde skyltfönstrens ljus och klara färger och gjorde att det hela kontrasterade på ett varmt och inbjudande sätt- nästan lite-förjuls-kommersiell sätt, sisådär mitt i november månad.

D7:an med 15-55mm Sigma var en rätt godkänd kombination när jag strövade längsmed strandpromenaden och regisserade filmsnutten i huvudet alltefter motiven dök upp framför linsen. Grovarbetet som utfördes i fält underlättade och gjorde klippningen till en fröjd.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright Aasgaard Film © 2016

Street

När dimman ligger som fuktiga och disiga slör över Kungälv en sen förvinterkväll- då expanderar antalet intressanta motiv på ett sätt man inte kan låta bli att fånga med kameran. Mycket i sådant väder upplevs som i sakta film- när sikten reduceras till knappt hälften, jämfört med en klarmörk kväll.

I sådana scener blir ofta kulisserna det centrala i motiven.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard- Copyright © Aasgaard Film 2016

Train

Metallhjul mot kall räls- ett skriande och vinande från kraftfulla elektriska motorer- en medelålders man- halvt sovande i sin stol- men som nog inte alls märkte av att tåget gjorde ett snabbstopp vid perrongen på en medelstor ort i Bohuslän en  mörk och kall novemberkväll. Med god säkerhetsmarginal till det igångsättande tåget var sista scenen klar och kamerautrustningen packades in i bilen.

Oftast önskar jag- redan vid hemkomsten- lasta in filerna i datorn och göra en bedömning av materialet. Dock påbörjades inte klippningen förrän nästa dag. Ibland påverkas inte det färdiga resultat alls om man väntar en dag eller två.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

Road

Fallfärdigt ruckel- en gammal såg. Inuti var det för mörkt att filma denne sena kväll. Däremot fotade jag där för några år sedan. Fina HDR- foton av gamla maskiner med många trädetaljer, rostiga maskindelar samt gammalt och intorkat smörjfett.
Vägarna jag åkte på denne kväll- i alla fall en av dem- den var så moddig efter första snön denne höst, att jag en stund var väldigt tveksam om jag skulle kravla mig upp till krönet eller helt och hållet ångra mitt vägval och i lugn och ro backa ner igen.
Efter krönet planade det ut och väglaget bestående av hederligt grus så till att jag fick bra grepp och kunde fortsätta på min resa igenom skogen. Resan avslutades vid ett annat gammalt hus- däremot inget ruckel. Det har så många år på nacken att det numera är K-märkt.
I mörkret runt huset breder de stora träden ut sina grenar och skyddar takteglet mot den- iögonfallande- hotande himlen som lystes upp av de närliggande och mer moderna bebyggelsens verksamheter.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

Port

En kall, mörk och disig novemberkväll ger omgivningarna kring Göta Älv fina effekter i kulisserna av Gasklockan och ett urval av kajernas fartyg. Kranarna vid Gotenius Varv- dockan tornar sig mot himlen med sina tunna halsar. Det låter ibland av hammarslag mot metall- reparationer och underhåll utförs även på sena kvällstimmar.

Jag har stått här- på bryggkanten- ett antal gånger med min kamera på stativ och fotat just kranarna. De är fascinerande där de står med kroken dinglandes i stålvajern, redo för nya lyft när dagsljuset återigen breder ut sig över Staden.

Ett och annat blåljus förflyttar sig i bild- en stad där det ständigt är liv och röra, dag som natt, i ur och skur. En levande stad, Göteborg.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

Street2

Uddevalla en sen höstkväll kan bjuda på olika former för upplevelser.

Att ströva runt i den Bohuslänska staden Uddevalla, en sen höstkväll- det kan faktiskt bjuda på olika former för mer eller mindre intressanta upplevelser. Den kalla och kluckande älven rinner makligt igenom staden och bildar en mörk klyfta med ett antal utspridda broar som förbinder de två sidorna.Intressant är det kontrasterandet mellan olika byggnadsstilar. Funktionalism och dystra associationer till förra milleniet- det ger effekter som med mörkret som kuliss skapar en mystisk känsla- som att kliva tillbaka i tiden men ändå inte.Stadens ljudbilder blir som en krydda och ger den ultimata upplevelsen av det man månne letade efter, just denne kväll.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

Color22

En plats- mitt i Bohuslän, där ligger ett trolskt lite tjärn, inhägnad av tunga tallar som för det mesta skärmar in den lilla vattenpölen för insyn. Det ligger ett hus där vid den leriga bredden, likaså en brygga i grånad trävirke. Jag skulle inte ens tänka på att våga sätta mina fötter på de tillsynelåtande halvruttna brädorna.
Det regnade lätt på filmdagen vilket gjorde sitt till att den trolska stämningen förhöjdes några knäpp. Just det jag var ute efter, förutom att hitta det ”rätta” tjärn.
Jag valde att kontrastera filmen med industribilder från orten. Det är även det en smula trolskt och skrämmande i kvällsmörkret- när det används en mängd- som en mindre stad, i svenska mått mätt- för att lysa upp ett antal tusen meter med rör, ventiler och process torn samt alla räcken och trappor som måste vara belysta, ifall att-
Nåväl- Bohuslän är även det full av kontraster- vilket ger en filmare ett otal av möjliga motiv och sammansättningar.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

6I5A0708

Hederliga lyftkranar fascinerar mig på ett sätt som troligtvis blir en smärre utmaning att försöka förklara för individer som kanske inte alls ser- eller tänker speciellt mycket på dessa farkoster som sträcker sina halsar upp i skyn.
Jag anser att det inte ens skall behövas- alltså, en förklaring, gällande mitt speciella intresse för dessa lyftkranar. De är stora, de lyfter otympliga föremål och utan kranarna skulle människorna stå där- handfallna och först titta på stålbalken som egentligen skall 36 meter rakt upp- och därefter klia sig under hjälmen och inse att; vi klarar inte av det-
Kranarnas käftar hänger i- på långt håll sätt- i någon sytråd- tunna vajrar och äter sig ner i högarna i fartygets inre.
Det går som i sakta vals- rörelserna, tempot. Det ser ut som ett evighetsprojekt som inte alls hör till vår hektiska värld.
Dock tuggar de på- och vi vet ju med säkerhet- att båten efter några dagar lämnar Uddevallas hamn med tom mage, och innehållet- det ligger kvar i högar på kajen. Det viner i stål och järn. Det rasslar skarpt när käftarna öppnas och spyr ut innehållet. Så tillbaka över relingen efter en ny munsbit.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

seaside3

Den första filmen med D7:an. Regndropparna var särskilt utspridda denne eftermiddag, någonstans i södra delen av Bohuslän. Och det ger sina fina effekter. Plopp, plopp, och rasslandet i vassen sammanföll rätt bra med helikoptern som plötsligt dök upp ovanför mig.
Brännmaneterna i vattenlinjen verkade rätt döda där de gång på gång skylldes upp mot sandstranden. Inget liv- månne är det föroreningarnas fel, fast det har jag inget underlag för att uttala mig om.
Den lilla stugan ute på skäret- den verkade rätt obebodd- dock är den nog en pärla, en varm sensommardag när solen sjunker ner i horisonten, långt ute i Skagerack. Då kan man sitta i en solstol, iförd Ray Ban och med en läsk inom räckhåll, fullt medveten om att samma sol återigen stiger upp, bakom en, nästa morgon.
Var någonstans de 4 brännmaneter är då- se det är det nog ingen som med säkerhet vet.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2016

Tjärnet

I skogens dunkla aftonsol sjunger fåglarna sina revirkonserter, väl ackompanjerat av övrigt skrik och vrål- och allt i bästa mening och det hela är en alldeles oskyldig barnlek. Myggorna har- efter enbart ett fåtal varma dagar- formerat sig tillräckligt för att bilda- i myggmått mätt- enorma svärmar som redan såhär års retar en och annan skogsvandrare. 
När skumtimmen blandar eftermiddagens och kvällens ljusskimmer- då uppenbarar sig även månen, och så med ett- så är också den med i dansen på himlavälvningens välpolerade golv. När morgonen gryr skall den sänka sig bakom Hisingens ansikte som får bada morgonfint i soluppgången. 
Och när den ljumma dagsbrisen inte längre orkar driva krusningarna på Tjärnets yta tar fåglarna återigen taktpinnen och stämmer upp för aftonens konsert, och allt faller så småningom till ro för ännu en natt.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017

Bron

Götaälvbron är inom kort- en saga blott. Efter nära 80 års tjänstgöring skall den- inte sänkas i Göta älv, ej heller grävas ner, men månne hamnar delar av den som spik, vem vet.

Den skakar, den skälver och låter. Och att den fortfarande står pall- det är enligt rykten och observationer- en förvånandesvärd prestation, enligt många.

Hur som helst- så är brons dagar räknade- och en ny bro är redan i görningen, och enligt de skisser och bilder som är presenterade- så är det ett gediget och rätt häftigt bygge som skall ta oss mellan Staden och Hisingen efter det att järnkolossen plockats isär.

Film, regi och klipp: Egil Aasgaard – Copyright © Aasgaard Film 2017